Sligo - revisited (Januari 2013)

Tror jag har nämnt det tidigare men en av de julklappar D gav mig julen 2009 var en kalender över irländska pubar och skrev i den att vi borde ha som mål att besöka dessa pubar i kalendern, en varje månad. Så det blev så. Dock visade det sig svårt att komma iväg varje månad. Däremot har vi tagit in den idén och gör det som en grej för att komma iväg lite då och då på resor på den gröna ön. Det är skönt att komma iväg en helg med. Många måsten som försvinner på något vis. Vi har också som mål att blogga om detta. Eller snarare om de pubar vi gillar.

Förra helgen var vi i Sligo. Jag skulle rekomendera Sligo varmt till alla. Det är en mysig stad (town med irländska mått mätta) med nästan 20,000 invånare.

William Butler Yeats

Trots att det är litet och rätt långt från huvudstaden så känns ändå Sligo som en liten stor stad. Den har flera trevliga pubar, restauranger och cafeer. Faktiskt imponerad av antalet cafeer då brukar vara något av en bristvara på Irland. Sverige har mycket mer en fika kultur därmed mer caffeer medan Irländarna tenderar att gå till pubar. Även för en kaffe.

Med D på Thomas Connolly's pub. Riktigt fin och genuin irländsk pub. Om ni vill läsa mer om Irländska pubar så spana in www.republichouse.info

Himla fint vid Rosses Point, Sligo. Väl värt ett besök.

Hur som  helst finns det mycket att se och göra i Sligo. Till exempel kan man åka ut till Rosses point eller Strandhill för att se Atlantkusten. Båda har fina stränder och fantastiska vyer.

För att äta skulle jag varmt rekomendera Bistro Bianconi som man hittar i Tobergal Lane, Italian Quarter i Sligo. Bordsbokning rekomenderas dock då det kan ta lite tid att få bord. Om inte det skulle falla en på läppen så finns många alternativ runt detta lilla kvarter. 

Hur som helst kändes det fint att vara tillbaka igen då det var till Sligo vi reste första gångent tillsammans. Jag och D. Då hade vi träffats i ca tre månader. Nu är det mer än tre år. Tre och ett halvt till och med och kändes liksom fint att åka tillbaka.

Vänner!!

Otroligt tacksam för mina fina fantastiska vänner! Faktiskt de bästa man kan tänka sig. Jag hoppas bara de känner det och att de vet hur glad och tacksam jag är att de finns i mitt liv. Och att trots att jag inte bott i landet på två år och vi ses max två till tre ggr o året är allt som det alltid varit. Det bevisar att riktig vänskap står sig i vått och torrt. Puss på er!

Vår!!!!

Äntligen verkar våren ha kommit till Irland. Även om det regnar en del emellanåt så börjar det bli riktigt varmt och när solen är ute får man bara lust att slänga sig i gräset på en filt, titta upp på den blåa himlen och picnica. VIsserligen är ju bädret här något mer ostabilt. Regnar ju en del. Men ofta korta stunder och sedan tränger solen fram igen. Kan ju vara jobbigt när man är ute men man får väl bara se till att vara förberedd. Som när man åker på festival ungefär. Regnkläder i väskan:) Ryktet om att det alltid regnar på Irland tycker jag är en aning oförtjänt. Inte alls så illa. Men nu bor ju jag inte heller på södra Irland där de tydligen har betydligt fler regndagar.

Annars händer väl inte så mycket. Mer än att jag bytt jobb på jobbet och gör nu mer administrativa grejer. Tycker det är riktigt skönt. Inte sitta i telefon hela tiden utan jobba lite mer bakom kulisserna. Mindre stressigt defenitivt.

I helgen var jag i Limerick med D. Vi hade det toppen fint. Kom dit på lördag kvällen, käkade mat på en trevlig italiensk restaurang och sedan gick vi på Nancy Blakes, en supermysig pub.

Vy från hotellet.

Lite av stan.

Lite av stan.

Lite av stan.

 

 

 

 

Söndagen spenderade vi i Bunratty Castle & Folk Park. En folk park som visar hur Irland såg ut på 1800- talet. Och har ett slott som kanske var onödigt att säga. Vi var faktiskt där för att gå på en pub som heter P McNamara. Varför man åker till en pub som ligger i en folk park kan man ju undra. Men vi har en deal, jag och D. En av mina julklappar från D var en kalender med olika pubar. En pub för varje månad och tanken är nu att vi ska besöka månadens pub varje månad. Det är super nice! Gör att man rser en del på Irland och även gör otippade resor som denna.

Bunratty Caslte i Bunratty folk park.

Förutom detta hade jag för ca en månad sen The Bossens på besök. Det var alldeles strålande. Det blev många svängar till Penneys, en hel del vin, några pubar och underbart häng. Hoppas på ett till besök i sommar.

Nu är det nog dags att sova.

Godnatt!

Nytt jobb ny stad.

Sådärja.

Lika bra som alltid på att uppdatera min blogg. Säger alltid att jag ska bättra mig men dagarna går i ett hela tiden.
Framför allt nu när jag har börjat ett nytt jobb i Januari. Lite samma som förut. Fast mer tekniskt. Ja Angelika på en teknisk support. Trodde aldrig i hela mitt liv att jag skulle pyssla med något dylikt. Men det säger ju kanske något om hur oförutsägbart livet faktiskt är. Så jag kan väl erkänna att jag sitter och ser ut som ett frågetecken hela dagarna. Men det hör till.
Även lägenhetsboende har stått på schemat de senaste veckorna. Har tagit lite tid att hitta något men nu så. En fin etta med, hör och häpna, TRÄGOLV. Inte en ända heltäckningsmatta i hela lyan.
Det va ett litet krav jag hade. Eller i alla fall något som stod högt på listan. Och helt ärligt inte helt lätt att hitta ett boende utan heltäckande mattor i detta land. Brukar alltid gömma sig någonstans. Ibland i badrummen?????!!!!
Så nu börjar allt lugna ner sig. Jag har pendlat ett tag nu från Dundalk. Från dörr till dörr har det tagit mig ca 4 timmar tur och retur varje dag. Det tär.
Vad har annars hänt för kul? Oh ja. Jag måste ju berätta om "snöstormen" Irland upplevde. Bara dagen innan "stormen" tittade D lite allvarligt på mig och sa att det skulle snöa ca 5 cm dagen efter. Jag började skratta. (Jo men ärligt, jag är svensk. Jag bodde i Gävle 1998. Då börjar det likna en snöstorm.)
I alla fall sitter jag på jobbet på training när det börjar snöa. Först tänker jag inte nämnvärt på det men börjar känna mig lite orolig. Inte för "stormen" men för att jag vet att lokaltrafiken slutar gå så fort de ser en snöflinga i detta land. (Och jag hade en bit hem även om jag för tillfället bodde i Dublin.) Och mycket riktigt. Inga bussar hem. Det kom en av special bussarna som bara går för IBM anställda. Den blev full och vi fick inte åka med. Vilket kanske va tur då chauffören ändå stannade efter en stund, slängde av alla och sa att han skulle åka hem.
Hur som haver. Min kollegas pojkvän satt i bilen och fick ta en extrasväng för att hämta oss. Detta tog sin lilla tid då gatorna bestod av ren is! Tjock, ren is. Det tog mig fyra timmar att komma hem. En resa som i vanliga fall tar maximalt en timme. Salta vägarna hade de inte gjort. De hade salt men ingen som körde ut den eller nåt... Vad vet jag.
De har ingen som helst förberedelse för snö här. Alls!!! Jag kan ana att det inte är så lätt då. Men med oavbrutet snöande tre dagar i rad när jag var Sverige färskt i minnet gör det en aning svårt att förstå. Men ska passa mig för att skratta nästa gång de säger att det ska snöa här och att det är "katastrof". Kan låta kul, men karma lurar alltid bakom hörnet. Fick jag erfara.

Lite katastrof... kanske... eftersom de inte vet vad de ska göra... Och sen säger dem: "oh it looks like Sweden doesn't it?

Dundalk so far

Två månader har snart gått sen jag flyttade till Dundalk. Mycket har hänt. Och min uppdatering har varit urusel. I alla fall så har jobbet gått bra. Börjar lära mig det mesta och behöver inte längre fråga om allt. Tyvärr har den här veckan inte varit den bästa. Jag blev sjuk under helgen, när min underbara vän L var här. Fast vi hann med en del kul innan jag däckade under söndgs eftermiddagen. Igår försökte jag mig på att jobba igen och klarade en halv dag. Så idag blev ett doktorsbesök. Här är de flesta läkare privatläkare. Och för en liten stad rätt många, så som tur var fick jag tips av fina D till en doktor. Jag tror jag spenderade allt som allt fem minuter inne hos doktorn, sen hade jag tre mediciner utskrivna. Antibiotika, anti inflammatoriskt och även astmamedicin (bara en veckas dos). Till detta fick jag sen köpa acidophilus tillskott för antibiotikan kommer döda ALLA bakterier, även de bra.
Oh my säger jag bara. Vad har jag då för fel? Som tur är ingen svininfluensa men en breast infection.

Så förutom jobb och sjukdomar så har jag ju hunnit med lite annat också. Jag har varit en sväng i Dublin. Bara över dan för att gå lite på stan och mysa i St Stephens Green med D. Jag har även lämnat landsgränsen två ggr sen jag flyttade hit. En gång till Belfast för en spelning med D och min hyresvärd C. Andra gången var jag i Manchester.

Manchester var fint. Träffade min syster med sambo Ch där. Mkt angenäm resa. Kom sent på fredag kvällen, checkade in på mitt hostel, Hilton hostel, finfint. Sen gick vi och åt på en italiensk restaurang där vår servitör var väldigt italiensk och ett par knappar för mycket uppknäppta på skjortan. Men det var trevligt.
Lördagen började vi med frukost på Starbucks till min egen och min systers stora glädje. Ch va nog inte lika entasuastisk som vi men han överlevde i alla fall. Han blev mycket gladare när vi kom till Old Trafford. Kollade in deras platser till matchen och köpte födelsedagsprestenter till honom. Sen åkte vi vidare till Trafford Centre. Ett av nordeuropas största shopping center. Och stort var det. Och allt jag fick med mig hem var en klänning och lite smink. Kvällen spenderade vi med att först åka Manchester Eye. Syster var inte helt peppad och för att erkänna är jag inte helt glad i höjder heller men nånting lockade. Och det var fantastiskt vackert. Såg hela stan kändes det som. Som tur va slapp vi åka med svensexan vi hade framför oss för då hade nog åkturen inte varit lika fin, de var roliga i tre minuter. Vi avrundade sedan lördagen på en pub med ett par pints innan vi gick hem för att sova. Hade lite mer problem med att sova under lördagen. Insåg att det låg två nattklubbar utanför mitt fönster typ så det blev lite jobbigt för huvudet med två sorters musik. Men är man trött så sover man ändå...
Söndagen träffades vi återigen på Starbucks. Så trevligt... Sån synd att det inte finns i Dundalk. Sen shoppade jag lite mer i stan och sen var det dags för mig att åka hem.

Som sagt var ju L här i helgen. Underbart att se henne igen. Hon har varit en massa saknad!! Underbart att få se nån från Sverige också. Mina bästa är ju fortfarande där.( Nu hoppas jag på lite mer såna besök, känn ingen press Marielle eller för den delen the Bosses). Blir ju att man gör lite mer själv då också. Vi va bland annat i Carlingford. Har varit där förut fast bara nattid. Sååååååååååååååå vackert under dagtid. Vi hann med ett besök till ett par av våra fina pubar under fredag och lördag med. Och en del shopping på Penneys. Fina fisken. Önskar bara att helgen inte gått så fort:(

Nu ska jag sova. Försöka att ta mig till jobbet imorn i alla fall.

Tänker inte lova att jag ska uppdatera snart för det verkar inte hålla. Men ska försöka...

Godnatt!!

Dundalk

Så kom jag äntligen till Dundalk i torsdags. Sömntimmar innan klockan ringde fyra på morgonen var nog noll. Möjligtvis en halv. Det var i och för sig rätt bra då jag sov så gott som hela resan mellan Köpenhamn och Dublin. Väl framme på Dublins flygplats irrar jag runt i ca en kvart för att hitta rätt bagageband... Står en bra stund och väntar vid fel band. Suck!! När jag sedan ska genom tuller blir jag för ett ögonblick förvirrad. Ska jag välja den blå eller gröna gången? Det borde ju vara rätt givet. Den blåa är för eu-resenärer. Och det är ju jag. Men ingen annan gick där. Efter en stunds velande väljer jag iaf den blåa. Då kommer en tullarbetare med raska steg emot mig och frågar varifrån jag rest. Jag svamlar fram att jag rest från Stockholm och Köpenhamn. Tullmannen böjer sig ner och tittar misstänksamt på min bagagelapp innan jag släpps igenom. Ingen som gick i den gröna gången blev stoppad. Fast det var nog inte någon som såg så förvirrad ut som jag gjorde heller.
Väl ute så ska jag leta upp min skjuts. Min taxi som mitt nya jobb bokat åt mig. Det står flera personer med namnfyllda lappar på. Fast ingen med min. Så jag strosar lite framo ch tillbaka. Och helt plötsligt står där en man med mitt namn på en lapp. Han visar mig till en svart Mercedes Bentz (man ska resa i stil;)) och kör mig till mitt B&B i Dundalk som även det är bokat av mitt nya jobb. Supersött litet ställe. En gammal farbror kommer ut och möter mig. Han har inte riktigt förstått vad jag heter och kallar mig för Angelina eller nåt under den tiden jag är där. Hur som helst va det verkligen ett B&B. Såna som man ser på tv. Gammal inredning. Randiga tapeter. Gamla järnhandtag på garderoben, såna med målat porslin i. Fluffiga handdukar och små tvålar och scahmpoo flaskor.

På kvällen kontaktar jag killen C som äger huset jag sökt rum i och vi bestämmer att jag ska titta på huset senare under kvällen. Jag älskade det! Orange retro kyl i köket. Med ett piano brevid. Huset är väl överlag typiskt brittiskt. Heltäckningsmattor och smala trappor. Igår flyttade jag in. Tycker verkligen om huset och dess invånare. Även om jag bara träffat två av tre än så länge och inte så långa stunder. Så ikväll ska jag och C gå på pub. Ska bli kul att träffa lite folk. Och imorgon börjar väl stressen inför nytt jobb. Återkommer med mer om det efter måndag. Wish me luck!!!

Väntan...

Att vänta är väl kanske bland det värsta som finns. Strosa fram och tillbaka. Försöka att fylla ut tiden med något vettigt. Just nu sitter jag och väntar på samtal från företaget jag ska jobba på. De ska nämligen boka och betala min flygbiljett till Irland. Jag har väntat på det här ett tag nu. Jag menar, jag måste ju ändå åka nästa vecka och skulle vara rätt skönt att veta vilken dag. Inte helt orimlig anser jag. Även om jag ibland kanske är otålig till gränsen att det snarare handlar om något slags stress symtom. Annars har jag nog till stor del förnekat min flytt. Jag har inte ens börjat packa än. Det har ju hela tiden varit så lång tid kvar. Fyra veckor, tre veckor, två veckor... Nu är det kanske inte ens en vecka kvar. Nerovsieten börjar ge sig mer och mer tillkänna. Vad i hela fridens namn har jag gett mig in på?!!